Visar inlägg från januari 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Vilka vänner?

Ja vilka vänner är det jag förlora?

såna som man inte kan skämta med, såna man inte kan prata med och såna som utnyttja situationen och såna som väljer sina stunder dom vill finnas där!

Nej tack jag klarar mig bra utan såna! Men det är bara så otroligt tråkigt och ledsamt att det finns en hel del av dom och att dom utnyttjar.

Att alla tycker jag är konstig? hmm ok jag förstår att ni tycker det. Det är väl inte ofta ni stöter på ärliga människor? Och att gå på en mamma som sörjer det visar ju bara vilken lågstadienivå det är på det hela.

Vill flyga upp till melwin och bara vara mig själv vara den mamma som jag hade tänkt jag skulle bli! den mamma jag aldrig fick visa att jag är.

Jag är inte den typen som är ute o super var o varannan helg. Det gjorde jag inte ens innan jag vart gravid med melwin. Sitter heldre hemma och myser med det vackraste jag någonsin kunnat få!

 

Ikväll är man barnvakt åt en liten gullunge! Skönt att få tänka på annat =)

url

Inte skrivit på ett tag men nu måste jag..

Jag bryter ihop ordagrannt! Jag förvänta mig inte att folk ska tycka om mig, och jag klarar mig så jävla bra själv! Men jag förtjäna respekt!

Hade jag kunnat vrida tillbaka tiden hade jag gjort det.. Jag hade velat ändra på saker och val som jag gjort som har med melwin att göra. Min son eller min familj förtjäna inte omogna respektlösa människor.

Och om någon inte tycker om det jag skriver så ge fan i att läsa min blogg.. Finns inte en jävla människa i denna jävla by som man kan lita på.. Jag har vart mig själv och jag bryr mig om andra, men är någon respektlös mot mig eller gå o snacka gojja just nu när jag sörjer min underbara son då jävlar!

Och ska jag vara helt ärlig grattis ni har lyckats trycka ner mig.. Sparka på den som redan ligger ner gör det! Det är så jävla patetiskt att man inte ens kan dra ett skämt utan att det blir tjafs?

Och jag må vara konstig, så låt mig vara det. Jag dög när min son fanns men inte nu? Det visar bara vart ni står.. Utnyttja folk för att ni är nyfikna men nu när han inte finns mer kan ni köra ert gamla race...

 

RESPEKTLÖST är det ända jag har att säga.. Ingen bråkar med en sörjande mor! Jag har redan förlorat allt precis allt... Jag har bokat min plats brevid det finaste som någonsin funnits och melwin mamma kommer snart!

Jobbig situation!!

Jaha nu har min mor flyttat in hos oss tills hon hittar någonstans o bo !

Hatar att jag inte kan säga ifrån... Vill egentligen bara be henne dra åt helvete o växa upp..

Men det är ju min mor! Jag kan ju inte bara slänga ut henne?

Fy det här är piss jobbigt..

Och så va man inne hos kära louise som hade hand om melwins begravning. Underbar vän det där! Men finns ju vissa man önskar skulle bry sig om oss och melwin mer. Vissa dagar orkar jag inte bry mig om det men sen kommer dagar då jag blir så arg och besviken på människor!

Som louise sa. " dom människor har glömt sorgen då dom inte stod lika nära melwin som vi så att dom glömmer bort att vi fortfarande mår piss" Och ja jag förstår att det är jobbigt o stå brevid, det händer ju inte så ofta någons nära barn dör. Men för det kan man väl ändå höra av sig? Eller bara titta förbi?

Jag är så trött på att vara den som ta intiativ om att ringa eller fråga om vi ska göra nått. Det är ju faktiskt jag som för en gång skull ska stå i centrum! för det va min son som gick bort! Det är jag som går igenom det psykiska och kroppsliga skiten!

Men men för att orka med min mor har jag nu köpt lite bärs =)

Vill ha!

Vill ha en som man kan prata med, gråta på dens axel...

En vän som ställer upp i vårt o torrt.. Vart finns dom? Försöker att se framåt och det som komma skall.. Men det är svårt!

Vill må bra och känna lycka igen. Har ju mina djur och min underbara fästman, men det fattas så mycket i mitt liv så att jag har svårt o se det lilla fina jag har!

O nu ska ju min alkolist mor flytta upp... O jag vet hur det kommer att bli.. Dessa samtal hit o dit om att hon bli slagen av sina karlar och hennes resor till sjukhuset..

Spelar ju ingen roll vart jag flyttar för hon följer ju med ändå.. Och har inget att göra eller att säga då det är fritt o flytta vart man vill.

 

Kan aldrig dessa problem aldrig försvinna? Och varför hemsöker alla problem till mig och min familj? Det ända att göra när det aldrig sluta är att försvinna! Men skulle aldrig lämna min fästman och djuren. Det ska alltid vara vi oavsett hur allt blir. Är bara ledsen att vem jag än lär känna drabbas dom av mina olyckor hela tiden..

Vill bara känna att jag kan göra någon nytta eller ge lycka till någon. Men just nu känner jag mig värdelös som aldrig kan göra någon lycklig eller göra något rätt!

I hela mitt liv har jag fått kämpa för att få må bra.. Fast när jag väl må bra och är lycklig kommer alltid en massa problem.. Varför försöker jag ens spela lycklig? När det ända jag har är ett hål i hjärtat och en massa hemska minnen?

Måndag..

Hej! igår fick vi hem boken som en fotograf gjort på melwins begravning. Gud vilka fina bilder!

Här kommer en av alla som han tog

Älskar min kära fästman. Det ska alltid vara vi och du är det finaste o underbaraste jag mött <3 Och en dag ska jag ge dig ett barn och melwin ett syskon!

Äldre inlägg